Brukarinflytande som får uppmärksamhet

Brukarinflytandet inom socialpsykiatrin i Nybro-, Emmaboda- och Torsås kommun har fått uppmärksamhet utanför vår region.

Studiecirklar i vardagsmakt blev utgångspunkten för personalutbildning inom psykiatrin i Kalmar läns landsting samt Nybro-, Emmaboda och Torsås kommun, som ett led i kvalitetssäkringen av vården.

Stöd, handledning, förtroende och rollfördelning var några punkter som lyftes fram under studiecirklarna och skrevs ner i ett policydokument.

– Att våga tro på sig själv är en jobbig process. I studiecirkeln har vi begränsat oss till vardagsnära saker som de flesta känner igen och har störst möjlighet att påverka, säger Anna Koskinen i en intervju i tidningen Vardagsmakt.

– Det kan handla om hur stödet i hemmet fungerar, relationen till kontaktpersonen och bemötandet av psykiatrins vårdpersonal.

– Syftet med studiecirkeln var att människan ska komma till insikt om att det går att påverka den egna situationen, säger John De Bie, som är distriktsordförande för RSMH (riksförbundet för social och mental hälsa).

Utveckling i samarbete

Studiecirkeln är ett exempel på hur arbetet med brukarinflytande har utvecklats i samarbetet mellan RSMH, landstinget och de tre grannkommunerna Nybro, Emmaboda och Torsås.

– Man kan säga att man i Småland utformade en metod i att få fram svar på frågan vad inflytande ska handla om, och samtidigt fick man svar på frågan hur inflytande kan utövas, skriver Lars Rönnmark i rapporten ”Rollen som brukarsamordnare i Psykiatrin” som är utgiven av Högskolan i Borås.

Sedan snart 10 år tillbaka stöds de som lider av psykisk ohälsa i Nybro-, Emmaboda- och Torsås kommuner av personliga ombud, som är fristående från myndigheter.

De personliga ombuden uppskattar att deras målgrupp är cirka 100 personer stor i Nybro kommun.

– Trots att vi har ett gott grepp om vår målgrupp kan det finnas ett mörkertal och vi träffar fler och fler yngre personer – över 18 år, med någon form av bokstavsdiagnos vars problem samtidigt ofta är kopplade till någon form av missbruk.

Man beräknar att mellan en och två procent av befolkningen lider av psykisk ohälsa. Utvecklingen på arbetsmarknaden med strukturrationaliseringar och ökade krav på lönsamhet har inneburit att en större del av den här gruppen förlorat sin försörjningsförmåga.

– Tidigare engagerade sig enskilda företagsledare i sin personal och då fanns det arbetsuppgifter även för den här gruppen. Arbetsuppgifter som nu försvunnit, förklarar Anna Koskinen.

Perspektiv och nya kanaler

De personliga ombuden erbjuder allt ifrån stöd och råd i vardagen till hjälp vid myndighetskontakter.

– Vi försöker arbeta utifrån ett annat perspektiv än personalperspektivet och våra uppdragsgivare är den enskilde som har ett psykiskt funktionshinder.

– I dag kan det vara svårt för vem som helst att nå in till olika myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men vi har skapat våra egna kanaler, berättar Lars Jonansson, som är personligt ombud.

I mötet med myndighetspersoner och handläggare kan de personliga ombuden bistå eller företräda och då med fullmakt från den enskilde.

– Vi kan fungera som ett extraminne och bidra till en höjd kvalitet under mötet, säger Anna Koskinen.

– Vi, de personliga ombuden, är inte insatsen, betonar Anna Koskinen. Vi ska medverka till att folk får den insats som de behöver och som de har rätt till.

– Vårt uppdrag är vägledande och vi ska visa på vilka möjligheter som finns.

De personliga ombuden arbetar mot tre nivåer; mot individen, mot gruppen och mot samhället.

När man arbetat mot samhällsnivån är en viktig uppgift att identifiera och påtala systemfel.

– Vi har exempelvis gjort en del skrivelser om Försäkringskassan, omsorgen och påtalat hur rekryteringen av gode män sker.

Forum för vardagsmakt

RSMH fungerar som ett forum för de psykiskt funktionshindrade.

– Föreningen fungerar som en kamratstödjande verksamhet där individerna ska bli starkare och samtidigt skapades en samarbetspartner som kommunerna och den enskilda kan använda för att påverka stora och små saker, säger Tommy Pettersson, som är enhetschef och psykiatrisamordnare i Nybro kommun.

– Samtidigt fungerar RSMH som interngranskning och kvalitetskontroll av vår omsorgsverksamhet.

Studiecirkeln Vardagsmakt, som startades på initiativ av RSMH, syftade till att belysa bemötande- och inflytandefrågor inom vård och omsorg.

– I normalfallet är det personalen som åker på utbildning, säger Anna Koskinen. Därför statade vi studiecirkeln son vände sig till båda grupperna så att vi kan bygga en verksamhet utifrån de vi hjälper och synliggör olika synsätt och beteenden. Vårt mål var att skapa en dialog och ett liv i verksamheterna som bedrivs av kommunerna och landstinget.

Arbetet med Vardagsmakt har gett de tre kommunerna goodwill ute i landet och uppmärksammats i tidningar och forskarrapporter. Samtidigt har erfarenheterna från studiecirkeln gett en svag grupp i samhället ökade möjligheter att få bättre stöd och ett självständigare liv.