Folkhälsa är politik

Folkhälsa är politik, konstaterar Hans Dahlström, som är folkhälsorådets ordförande.

– Därför är det viktigt att skapa ett engagemang för folkhälsofrågor bland oss politiker, säger han som en av förklaringarna varför 13 förtroendevalda samlats till en utbildning.

– Folkhälsofrågorna har haft en given plats på dagordningen sedan valet 2002 då en folkhälsominister tillsattes och socialutskottet tvingades att hanter folkhälsan som en politisk fråga, säger Jan Linde, som är ordförande för Svensk Förening För Folkhälsoarbete och leder utbildningen av kommunens politiker.

Viktig fråga

Många tror att folkhälsoarbete är en fråga om kropp och hälsa.

– Folkhälsoarbetet är en strategisk fråga för exempelvis kommunerna, slår Jan Linde fast. Det är minst lika viktig som näringslivsfrågor.

Han menar att många kommuner bara har fokus på näringsliv, omsorg och utbildning och glömmer folkhälsan.

Det politiska uppdraget handlar om en samhällsplanering för god hälsa på lika villkor.

– Det handlar om att människor ska bo bra, ha en bra fritid, få tillgång till olika former av kulturutbud så att den enskilda individen kan skapa sig ett gott liv och att de sociala skillnaderna jämnas ut.

Som exempel säger han att kommunerna kan arbeta för att människor i högre utsträckning kan gå och cykla till sina olika aktiviteter.

– Men alla har inte råd att köpa cykel till sig själv och sina barn, säger Jan Linde. Vi lever i ett samhälle med stora sociala skillnader.

Folkhälsoarbetet har ett kort och ett långt perspektiv.

– Satsar vi på barnen så lever de längre och är produktiva under en längre tid.

I det kortsiktiga perspektivet kan man arbeta mot äldre och ha ett skadeförebyggande perspektiv.

Som samhällsplanerare kan det vara lönsamt att bygga bort exempelvis trafikolyckor.

– Bygger man bort en eller två trafikolyckor kan en hel väginvestering vara betald, säger han.

 De förtroendevalda politikerna diskuterade hur man konkret kan bedriva folkhälsoarbetet i Nybro kommun.

– Det viktigaste är information, information och åter information, sa Evy Annér, som talade för en av diskussionsgrupperna.

Andra saker man kan göra, tycker hon, är att skapa och uppmuntra naturliga mötesplatser och stödja ett brett föreningslivet över åldersgränserna.

– Vi måste också öka intresset för och kunskapen om folkhälsofrågan bland oss politiker. Kanske ska vi ha ett extra kommunfullmäktige för att få med hela beslutsgruppen i det här arbetet så att vi uppmärksammar den här frågan på samma sätt som exempelvis barnkonventionen. Samtidigt får vi inte glömma företag och fackföreningar när vi diskuterar de här frågorna, säger Evy Annér.

Eva Baranyai, som är ordförande för Samhällsbyggnadskontoret, sammanfattade den andra diskussionsgruppens åsikter.

– Vi har diskuterat kring vilka folkhälsofrågor som är viktigast och pekar på droger, socker och spel – ja allt som är beroendeframkallande.

För att skapa förutsättningar för en ökad folkhälsa är det viktigt att skapa morötter som lockar medborgarna till att äta bra, motionera och skaffa sig sunda levnadsvanor, menar hon.

Ensamheten i samhället ökar och Eva Baranyais diskussionsgrupp menar att det är viktigt att engagera de äldre att stödja varandra.

– Det är svårt att påverka ensamhet om de står utanför de sociala nätverken.

Gruppen identifierade några punkter där politiken kan påverka folkhälsofrågorna som samhällsplanering, matvanor – genom matsedlarna på skolor och äldreboende, och motion – genom att bygga ishallar, skapa möjlighet till naturupplevelse, bygga cykelvägar med mera.

Genom att skapa indikatorer kan man mäta exempelvis delaktighet i beslutsprocesser, tillgänglighet, skolhälsovård och ohälsotal. Drogvaneundersökningen och trygghetsundersökningen är två exempel på regelbundet återkommande studier som visar hur situationen i kommunen ser ut idag och ger en indikation på vart vi är på väg.