Jämförelseprojekt

Julia – ett kommunalt jämförelseprojekt

Nybro kommun har från 2007 och till och med 2010 deltagit i ett jämförelseprojekt som drivs med stöd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för kommunala analyser (RKA). Nybro kommun har ingått i nätverket Julia som är ett av 20 motsvarande nätverk i landet. I nätverket Julia har också ingått Alvesta-, Hörby-, Mönsterås-, Osby-, Åstorp- och Östra Göinge kommun.

Jämförelseprojekts syfte har varit att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i kommunernas verksamheter. Målet har varit att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det var också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. Nätverket har under tre år ta fram sex rapporter med nyckeltal inom olika kommunala verksamheter där medborgarperspektivet har varit i centrum. Nyckeltalen ska vara ett stöd i arbete med kvalitet, effektivitet och sund ekonomi.

Gator, vägar och belysning

Det första projektet under hösten 2007 behandlade kommunala gator och vägar samt belysning ur ett medborgarperspektiv. Rapporten består av fem delar: Informationsindex, Nöjd medborgarindex, Trafikolyckor, Drift, underhåll och kostnader samt Synpunkter och klagomål.

Hela rapporten om gator,vägar och belysning (pdf, öppnas i nytt fönster)

Individ- och familjeomsorg

Nätverket JULIA har i sin andra rapport, våren 2008, haft uppdraget från styrgruppen att jämföra verksamheten individ- och familj. Individ- och familjeomsorgen bedrivs/organiseras på olika sätt med utgångspunkt från kommunernas förutsättningar och politiska vägval, vilket i viss mån kommer att speglas i rapporten.

Rapporten består av följande delar:

• hushåll med försörjningsstöd
• barn- och Ungdom 
• tid från att utredning påbörjas till beslut om insats 
• uppföljning ungdom/återfall
• missbruk/vuxen 
• tid från att utredning påbörjas till beslut inom 
• uppföljning av insatser
• andel överklagade beslut som ändrats av Länsrätten
• synpunktshantering
• nöjd klient index (NKI) Nöjd Medborgarindex (NMI)
• tillgänglighet
• information till allmänheten 
• hemsidor
• tryckt material

Sammanfattning

Försörjningsstödet ska vara den yttersta lösningen för försörjning då andra möjligheter inte finns. Nybro kommun har de senaste åren en fallande trend av hushåll som är i behov av försörjningsstöd men antalet hushåll som får stöd mer än sex månader är hög jämfört med de andra kommunerna.

Utrednings- och väntetider inom Socialtjänsten är ofta föremål för offentlig diskussion. För ett antal år sedan infördes därför i Socialtjänstlagen att en utredning inte får ta mer än fyra månader. I Nybro har under mätperioden åtta av totalt 56 utredningar tagit längre tid för barn och unga samt noll av totalt sex för missbruk vuxna. Det finns hos oss en strategi att ta hand om hjälpsökanden så snabbt som möjligt. Vad gäller kostnaden per invånare för både öppen vård och institutionsvård för barn och unga ligger Nybro jämförelsevis högt. Kostnaden för missbruk vuxna är däremot låg jämfört med de andra kommunerna.

Som en yttersta garant för medborgarnas rättsäkerhet finns möjligheten till domstolsprövning av socialnämndens beslut. Länsrätten är första instans vid överklagan. Under 2007 ändrade Länsrätten tre av totalt 38 avgjorda ärenden hos Nybro kommun. Nätverket har diskuterat vilken kvalitetsnivå som är bra. Ska kommunerna fatta fler avslagsbeslut som sedan får ändras? Är det högre rättssäkerhet för medborgaren med få ändrade överklagade ärenden?

Att ta var på medborgarnas åsikter om den egna kommunen bör anses som en mycket viktig aktivitet. Detta är något som allt fler kommuner tar till sig. Några av kommunerna inom nätverket har i dag en väl fungerande synpunktshantering, men inte alla kommuner. Nybro tillsammans med Osby är i detta nätverk mycket goda förebilder på detta område.

Hela rapporten om individ- och familjeomsorg (pdf, öppnas i nytt fönster)

Förskolerapport

Nybro får högsta poäng när nätverket Julia jämför förskolor i sju kommuner, i södra Sverige. Slutsatsen som görs i jämförelseprojektet är att förskoleverksamheten i Nybro kommun är bra, men dyr.

Nätverket Julia jämför skattefinansierade verksamheter i sju kommuner – Alvesta, Hörby, Mönsterås, Nybro, Osby, Åstorp och Östra Göinge.

– Gemensamt är att alla sju är så kallade varuproducerande kommuner, där Nybro och Alvesta har cirka 20 000 invånare och de övrig fem mellan 12 och 14 tusen invånare, säger ekonomen Susanne Karlsson, som är projektledare för Nybros del av undersökningen.

Jämförelsen av förskolor är den tredje rapporten som nätverket Julia har levererat under ett och ett halvt år. Tidigare har man presenterat en rapport om gator, vägar och belysning samt en jämförelse av individ- och familjeomsorg.

Hög pedagogisk kompetens

Förskoleverksamheten bedrivs på olika sätt i de undersökta kommunerna beroende på förutsättningar och ”politiskt vägval”, skriver man i rapporten.

– Exempelvis har några kommuner en hög andel familjedaghem och vi i Nybro kommun har – förutom den kommunala förskolan, flera privata, enskilda verksamheter och olika pedagogiska inritningar, säger Susanne Karlsson.

Skolverket har slagit fast att personaltäthet, personalgruppens kompetens och barngruppernas storlek har en stor betydelse för kvalitén i förskoleverksamheten.

I Julias jämförelse konstateras att 90 procent av kommunens förskolor har som mest 20 barn och att antalet barn per årsarbetare är 5,6, vilket är jämförelsevis bra.

Samtidigt konstateras att kostnaden per barn är högst bland nätverkets medlemmar, vilket förklaras av att en stor andel av årsarbetarna har pedagogisk högskoleutbildning och att nya förskoleavdelningar har öppnats de senaste åren på grund av ökande barnomsorgsköer

– Vi tror att vår rekrytering av välutbildade förskolepedagoger beror på närheten till högskolan i Kalmar och universitet i Växjö vars studenter praktiserar hos oss i Nybro kommun.

Högsta poäng

För att få reda på vilka förväntningar föräldrar, personal och samhället har på förskolan har man försökt skapa ett ”förskoleindex”. Här har man bland annat vägt in flera av läroplanens mål för att hitta jämförbara kvalitativa mått för förskolan. Glädjande för oss i Nybro är att vi, bland de undersökta kommunerna, fått högsta poäng i det framtagna förskoleindexet.

Ett annat sätt att mäta kvalité är att fråga de som utnyttjar tjänsten. Här kan man utläsa att det föräldrarna prioriterar handlar om närhet, bemötande och kommunikation, något som sammantaget leder till trygghet.

Jämför man svaren från föräldrarna och personalgruppen framträder tydligt att föräldrar prioriterar omsorg och förskollärarna fokuserar på utveckling och lärande.

Hela jämförelserapporten om förskola (pdf, nytt fönster)

Fastigheter

I slutet av 2009 redovisade jämförelseprojektet Julia sin undersökning om kommunala fastigheter, ur perspektiven förvaltning, drift och kvalitet.

I rapporten konstateras att den kommun i nätverket som är mest jämförbar med Nybro är Alvesta (storlek, invånarantal och närhet till residensstad). I Nybro har förskoleklasserna och grundskolorna nästan sex kvadratmeter mer yta per barn, jämfört med Alvesta . Fritidshemmen och förskolorna har fem kvadratmeter mer per barn.

I Nybro finns det exempelvis 21 000 kvadratmeter mer lokaler för kultur och fritid och 3 000 kvadratmeter förvaltningslokaler mer än Alvesta.

En fråga som är relevant fråga för förvaltningarna och kommunens politiker är om det är bra eller dåligt att det finns mycket lokalyta per invånare, skriver kommunens projektledare.

Fastigheter – förvaltning, drift och kvalitet (pdf, nytt fönster).

Hemtjänst

Uppdraget från styrgrupp har i denna rapport varit att ur ett medborgarperspektiv jämföra hemtjänst. Projektgruppen har valt att titta på hemtjänst ur främst åtta olika delar:

1. Hemtjänst – Servicenivåer
2. Hemtjänst – Omsorgsnivåer
3. Nöjdhemtjänsttagarindex
4. Effektivitetsmått
5. Informationsgivning
6. Omsorgsnivåer
7. Personalkontinuitet
8. Beviljad och utförd tid

Vad gäller servicenivåer framgår det av resultatet att Osby är den kommun som har den högsta kvaliteten på hemtjänsten sett ur detta perspektiv. Utifrån denna service- eller erbjudandebild bör kostnaderna för hemtjänsten ställas. Detta blir då utmanande och väcker frågor om vi har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Tydligt är att det inte finns ett direkt samband även om det ibland synes finnas ett svagt samband. Viktigt att påpeka är att det inte alltid är den kommun som har det högsta serviceutbudet eller de som har de lägsta kostnaderna som är de mest intressant att studera.

Resultatet vad gäller nöjdheten hos hemtjänsttagarna visar på en samstämmighet mellan låga resultat på Socialstyrelsens undersökning avseende social samvaro och aktiviteter samt låga värden på hemtjänstens erbjudande om aktiviteter inom daglig verksamhet.

Ett intressant värde i rapporten är det sammanlagda värdet för hemtjänstens utbud och innehåll vad avser service- och omsorgstjänster. Rapportens underrubrik är ”En jämförelse av kommunens hemtjänst ur ett medborgarperspektiv”. Ett medelvärde för medverkande kommuner är 55 % i uppfyllelsenivå. Nybro får 56 % av maxpoängen och Osby är den kommun som fått högst andel (63 %). Är det ett bra resultat eller borde det vara högre. Kan orsakerna vara resursbrist för att kunna nå högre uppfyllelsenivå eller kan kommunernas resurser användas på ett effektivare sätt för att nå högre resultat. Något svar i denna rapport ges dessvärre inte men frågeställningen är intressant och våra folkvalda politiker bör tänka över vilken målnivå som bör uppnås i den enskilda kommunen. Nivån som uppfylls i denna rapport kan ju faktiskt vara den nivå som anses rimlig i den enskilda kommunen.

Enligt data från Kommundatabasen 2008 (bilaga1, sid 35) utmärker sig Nybro genom att ha flest andel personer 65-w år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst, av de jämförda kommunerna. Nybro ligger här ganska mycket över riksgenomsnittet medan de andra tre kommunerna ligger under snittet. Kan detta eventuellt ha någon inverkan på resultatet i mätningarna?

Informationsgivningen om äldreomsorgen via Internet presenteras från den nationella undersökning som SKL utförde under våren 2009. Nybro uppvisade vid den undersökningen ett högre värde än riket totalt, vilket är mycket positvt. Vi kan även konstatera att Nybro har en ganska hög kostnad per kvalitetspoäng. (Kostnad per invånare 65 år och äldre jämfört med kvalitetspoäng). Borde vi kanske kunna kräva en högre kvalitet med tanke på den kostnad som kommunen har för sin hemtjänstverksamhet?

Hemtjänstrapport (pdf, nytt fönster).

Kommunal mat

Uppdraget från styrgrupp har i denna rapport varit att ur ett medborgarperspektiv jämföra kommunal mat mellan kommunerna. Rapporten består av följande delar:

1. Sammanfattning
2. Hur produceras maten
3. Policys och riktlinjer
4. Inflytande
5. Sjukfrånvaro
6. Vad tycker eleverna om maten?
7. Vad tycker hemtjänsttagarna om maten?
8. Slutkommentarer från de deltagande kommunerna

Kommunal mat är en komplex fråga. Kostorganisationen ser olika ut i kommunerna och så även beredningen och hanteringen av måltider. Den största tyngden i projektet har varit att översätta respektive kommuns produktion för att kunna få jämförbara siffermaterial. Projektet har fokuserat mycket på hur vi ska beräkna antalet portioner som tillagas i köket för att få fram jämförbara tal. Projektgruppen har lyckats med detta relativt väl och vi kan se att variationerna mellan köken inte är så stora, trots olikheter i organisation mm.

Det finns en föreställning om att kommunal mat till stor del består av halv- och helfabrikat och är tråkig. Vi har bevisat motsatsen. Mellan 70 % och 100 % av lunchen lagas från grunden. Tillbehör som potatismos, sås, stuvningar, soppor och de flesta efterrätter är alltid egentillagade. Trots att större delen av våra matgäster inte har möjlighet att välja mellan två maträtter är de nöjda. Valfriheten att få välja mellan två maträtter har betydelse för nöjdheten, men kanske inte lika stor som man skulle kunna tro. Istället uppskattas en lugn och trivsam miljö, mat vid rätt tid och med rätt temperatur.

I rapporten kan vi se att Nybro har en jämförelsevis stor andel serveringskök och färre tillagnings- och mottagningskök än de andra kommunerna. Ser man till antalet serverade portioner så kan man konstatera att vi serverar minst antal portioner per dag och årsarbetare. Vi kan även se att medellönen för kökspersonal är lägst i Nybro, vilket till viss del kan bero på att medelåldern för de anställda är jämförelsevis låg.

När det gäller inflytande ute i verksamheternas organisationer vad gäller mat och måltider är det inte alltid som kostchefen är med på dessa möten ex matråd, kostråd. Vad gäller kostnader så är det stor skillnad på hur man redovisar och vad som finns med i våra olika kostnadsposter. Speciellt svårt är det när man har kök med matlagning till alla verksamheter och behöver göra en fördelning.

Den kommunala maten(pdf, nytt fönster).

För ytterligare information, kontakta:
Susanne Karlsson, tel. 0481-452 10. E-post:
Anette Arbman, tel. 0481-452 31. E-post: