Informationssökning

Denna sida handlar om hur man går tillväga för att söka information, kolla gärna även våra checklistor inom informationssökning och källkritik.

Om du ska skriva ett arbete så är det bra att börja med att fundera ut:

• Vad vet jag om det jag ska skriva om?
• Vad tycker jag verkar intressant
• Vad vill jag veta mer?
• Vilka sökord kan jag använda?

Att formulera och skriva bra frågor hjälper till att plocka fram informationen du vill använda dig av och plocka bort den information du inte behöver. Bra frågor ger helt enkelt bra svar. Det är viktigt att alltid skriva ner varifrån informationen kommer.

När du ska börja leta information är det bra att börja med:

Uppslagsverk

Här får du kortfattat veta det viktigaste om ditt ämne. Om du behöver få fler sökord är det bra att leta i ett uppslagsverk. Det finns flera sorters uppslagsverk, både de som handlar om ett speciellt område, till exempel medicin, och de som är allmänna som exempelvis National encyklopedin (NE). Uppslagsverken kan finnas både som böcker och på Internet. På datorerna i skolan kan du använda dig av www.ne.se (öppnas i nytt fönster). 

Faktaböcker

Dessa böcker ger mer information om det valda ämnet. När du har hittat till rätt hylla i biblioteket så finns fler böcker inom samma ämne på hyllan. Vid ett skolarbete bör du använda dig av flera böcker.

Tidningar och tidskrifter

Skillnaden mellan tidningar och tidskrifter är att tidskrifterna oftast handlar om ett speciellt område och kommer inte ut varje dag. Medan tidningar kommer daglligen och är mer allmänna. Det är oftast i tidskrifter och tidningar som de nya rönen/forskningen presenteras. Många intressanta diskussioner kan förekomma i tidskrifterna och tidningarna.

Internet

Du kan få fram mycket bra information genom Internet. Källkritik är viktigt då det är enkelt att få ut information genom Internet även om informationen inte stämmer. Mycket av informationen på Internet är inte faktagranskad.

Intervju

Om det finns möjlighet att göra en intervju kan det vara ett bra komplement till de andra källorna som används. Om du ska göra en intervju är det viktig att vara förberedd, läs på om ditt ämne först. Ha med ett frågepapper med de frågor du har tänkt ställa och fundera ut eventuella följdfrågor som kan vara intressanta.

Tips vid sökning efter information

Ett bra tips att använda sig av vid sökning är trunkering. Trunkering är en stjärna som ni ser här * (tangenten sitter till höger om "Ä", tryck [shift+stjärna] för att göra tecknet) och denna sätter du ut före eller efter ord. Sökningen blir då att man söker på ändelser utan att behöva skriva ut dem. Om du skriver sommar så söker du på endast sommar men skriver du sommar* så söker du även på sommarlov, sommartid, sommarsemester och så vidare. Skriver du det innan, *sommar, så söker du på brittsommar, persikosommar, midsommar och så vidare.

Som en grundregel kan man säga att man vid sökning använder så få ord som möjligt. De ord man väljer ska vara typiskt för det som söks. Till exempel om du vill söka på ett recept på kanelbullar får du bättre träffar om du skriver kanelbullar och inte bara bullar eller bara kanel eller recept. Det är också bättre att använda pluralformen i stället för singularformen: skriv kanelbullar, hellre än kanelbulle. Ska du skriva ett arbete om kattraser skriver du den exakta rasens namn, till exempel "Siames", och inte "katter". Detta kallas att smalna av sin sökning.

Om du vill söka på en exakt mening sätt då hela meningen inom "citationstecken". Tänk på att oftast är ett mellanslag det samma som och. Det vill säga du behöver inte skriva ordet och om du inte söker på en exakt mening.

Fråga gärna oss som jobbar på biblioteken om hjälp!

Om du går in på Sök på Internet och i databaser så kan du finna Internetsidor som är ordnade efter skolämnena. Dessa är följande:

Sökverktyg och Uppslagverk
NO-ämnen
SO-ämnen
Svenska och andra språk
Musik och bild
Övriga skolämnen
SYO - när du ska välja gymnasium eller högskola

När du skriver ett skolarbete måste du alltid tala om varifrån du har fått din information. Detta måste alla som skriver arbeten göra. Det är därför man ska kunna se var du hittat informationen, dels för att kontrollera att de källor du har använt stämmer med det du har skrivit och för att se så du inte har skrivit av hela arbetet. Andra personer som tycker att du gjort ett bra arbete och vill skriva något liknande kan då få bra tips på källor genom att se vilka du har använt. För att inte kopiera ditt arbete måste de då ha orginalkällan.

Vilka källor som du har använt redovisar du längst bak i arbetet i form av en Käll- och litteraturförteckning. Dina källor i förteckningen skriver du i alfabetisk ordning.

Om du har hämtat din information från ett allmänt uppslagsverk källredovisar du dem så här:

Nationalencyklopedin bd 4 (1990). Uppslagsord: Danmark. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker

Är det ett uppslagsverk i ett speciellt ämne källredovisar du det så här:

Jordens djur bd 2 (1984). Uppslagsord: delfiner. Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag AB

Har du använt dig av facklitteratur blir källredovisningen följande:

Ross, Anna (2005). Så lever ekorren. Stockholm: BonnierCarlsen

Är det artikel från en tidning eller tidskrift blir det:

Petersen, Lars (2008). Månens födelse var en lyckträff. Ingår i Illustrerad vetenskap, 2008:11

Har du hämtat din information från Internet blir det följande källredovisning:

Sverige i rymden, Rymdstyrelsen (2009-04-02) http://www.snsb.se/sv/Sverige-i-rymden/ [2009-07-29]